Du tittar just nu på…texten skriven av…en blivande hundägare!
Vi åkte till centralorten Tuggensele (måste upplevas, ord räcker inte till) och kikade på valparna. Det första jag tänkte på var att de var ännu mindre än vad de såg ut att vara i annonsen, men ack så gulliga! De kom skuttande, trillande, springande alla åtta och hälsade på oss och var såå mjuka och gosiga. Fast tänderna var vassare än jag trott, men små så det blev inga större personskador.
För att jag skulle ha en chans att välja vilken jag ville ha plockade ägaren (som var väldigt trevlig och hjälpsam!) bort minitikarna så bara hanarna var kvar, eftersom jag vill ha en sån. Trots detta ville jag plocka med mig alla fyra och ta med dem hem, men till slut föll valet på den lilla, mörka vovven. Ingen av dem stod ut som mer aktiv eller vänligare, så jag tror att vilken jag än hade valt hade blivit ett bra val. I alla fall intalar jag mig det.
Officiellt heter han Rival, men jag ska kalla honom Milton, efter Stephen Roots karaktär i Office Space.
För att du ska se vilken knattevovve som är Milton på resten av bilderna (det blev några stycken) kommer här Milton…och Milton!


Observera mängden blommor i lådan…

“Vad gör illbattingarna där borta nu då?”

Då är det skönt att slappa lite.
Milton har även fått en egen kategori här, även om jag inte ska hämta honom förrän första juli.















Inlägg (RSS)
Hahaha…milton, skön kille.
Men bilden på ferdinand i blomlådan är ändå klockren..:)
-Gläfs! Bjäbb! Gnäll! Gny!
[översatt från hundspråket: Antingen "Someone took my stapler..." eller "I could set the building on fire."]
Ooooååååoooh… *suckar* Vad fin han är, Miltonhunden.
Tror nog ni kommer trivas alldeles utmärkt tillsammans.
Om någon hittar en röd leksakshäftapparat i tuggvänligt material så måste ni säga till! Gärna en Swingline men det går bra med andra också.