Kexpjäxor, myskohästar och konsten att lyssna

Igår (förrgår om man ska vara petig) åkte vi och gratulerade min kusin Johanna som fyllde ”the big 2-0”. Hon fick förutom alla presenter sina skidor som hon ”vunnit” i en Falu rågrut-tävling. Hennes bidrag var nämligen spökskrivet av Spaps-tomten, och den allmäna uppfattningen var att det kanske saknade lite i litterär kvalitet för att räknas som ett av de stora verken. 😉

Hur som helst så var det uppenbarligen ändå bäst av de inskickade förslagen och kammade hem priset, eftersom det tydligen bara fanns ett. Läser man noga så svarar det inte ens på frågan…så vad andra personer skrivit vill jag inte ens tänka på. 😛

FantasibristFantasibristFantasibrist

  • Shakespeare, eat your heart out.
  • Johanna tränar på vinnarposen.
  • ”Ska du hålla på och tacka för presenter hela tiden passar jag på att sova lite.”

FantasibristFantasibristFantasibrist

Milton lyckades till slut träffa de knasiga hästarna som Zero tipsade om. Milton var dock inte speciellt imponerad. Han luktade lite i deras riktning och fortsatte sen med att chillaxa.

FantasibristAvslutningsvis måste jag betona vikten av att aldrig erkänna fel innan man vet om man är uppenbart skyldig. Innan matchen i tisdags mellan Löven och Nyköping (5-1! Zero blev lycklig!) kunde Mattias från Hego, som sköter TV-sändningarna, inte få någon bild i sin monitor.

Han hade fått detaljerade beskrivningar på vilken sladd han skulle koppla in var och hur han sen skulle ställa in monitorn, men hade inte lyssnat så noga, så efter ett tappert försök att ”wing it” fick han krypa till korset och erkänna att han inte hade koll på grejorna.

Teknikerkillen kom och kontrollerade monitorn med kablage men kunde inte se något fel. Sen gick han och undersökte kameran därifrån monitorn fick den färdigmixade bilden, och där låg sladden lös på golvet… 😀