Äntligen var det dags för lite riktig hockey (ja, utan skydd och med tennisboll istället för puck) efter en längre *host* träningsperiod. Som på den gamla goda tiden började vi med att skotta planen innan vi kunde spela. Vi var sju tappra själar som kämpade på i ett par timmar i olika lagkonstellationer innan det var dags att cykla hemåt igen. Kort sammanfattat så fortsatte det att kännas bättre än väntat, även om klubbtekniken inte var på topp och orken inte var med överhuvudtaget. 
Jag tog ett gäng bilder men har inte fått i ordning Photoshop och Lightroom sen jag uppgraderade till köpversionen av Windows 7 men ska försöka få ordning på det.
Sen kikade jag på dokumentären Forgotten Miracle om USA:s OS-guld 1960 (från samma gäng som gjorde Pond Hockey) och fick alltså en skön hockeykväll. Nu återstår att se hur kroppen känns om några timmar då jag ska upp och jobba. 
Inlägg (RSS)