Som i fjol pallrade jag och bror oss runt en bana på 10 km helt i onödan. I årets Spring en mil vinn en bil hade jag dock bättre chans att vinna bilen eftersom jag officiellt var med och hade nummerlapp, men det hjälpte inte utan jag åkte hem utan bil eller presentkort. I fjol höll vi ett tempo på tio minuter per kilometer hela vägen och gick således i mål på 1:40 – ett resultat som vi siktade på att slå. Det började dåligt med poopningspauser för hundarna och sen skulle det kissas upprepade gånger innan vi började mala på ordentligt. Brorsan fastnade i ett sämre tempo med någon pratglad så jag och Mille brände iväg på egen hand
Till slut kom jag i mål på 1:26, även om resultatlistan säger att min tid var 48 minuter och 17 sekunder (sparat bildbevis)!
Efteråt blev det banan och vatten, och då brorsan kommit i mål (runt fem minuter snabbare än i fjol) bjöd han på burgare som de sålde. Milton försökte sen bli kompis med alla som hade en…
- Så här såg han ut innan vi började.
- Mah belly.
- Säkert en skitbil ändå.
- 595 deltagare ger en bra procentuell chans att få med sig en bil hem.
- Ibland var det väldigt rakt…
- Vätskekontrollen vid cirka 4 km.
- Här hade vi gått cirka 7 km och jag och Mille började vår upphämtning i resultatlistan.
- Det märks att det är bra kvalitet på långzoomen då jag till och med hittade brorsan och terrieristerna.
- Milton var väldigt intresserad av att ladda med energi efter loppet.
- Damernas prispall med stand-in för vinnaren.
- Herrarnas prispall med korrekta deltagare.
- Den stora utlottningen av bilen. Här har fältet minskats ner till tio deltagare…
- …som blev fem…
- Men i denna tävling, precis som i Highlander, gäller devisen ”there can be only one”. Grattis!














Inlägg (RSS)
Ah… 1.26 lät, utan att mena något illa, mer realistiskt!
När jag sprang blodomloppet för nåt år sedan så SPRANG (läs: joggande) jag ju faktiskt alla 5 kilometer – och gick i mål på strax över 30 minuter. Så 10 kilometer på 40-nånting-minuter fick mig att känna mig…ja, ganska värdelös helt enkelt!
Haha, jag har aldrig någonsin tagit mig runt en mil på något som ens liknar 48 minuter. Inte för att försöken varit många, men ändå. Tror jag hade runt 53 minuter i lumpen och det var väl sisådär 15 kilo sen.