Nu är jag äntligen ledig ett par dagar efter att ha jobbat åtta raka, däribland 30 timmar förra helgen (inte så roligt som det låter). Det jobbiga har egentligen inte varit själva arbetet utan de tidiga morgnarna - jag är inte och har aldrig varit någon morgonmänniska.
Nu har jag belönat stackars mig med några filmer och ett par serier. Än så länge har jag fått Iron Man, i ett skitsnyggt metallfodral, samt första säsongen av The Wire och Arrested Development. Jag hade inte sett något av någon av serierna utan köpte dem lite på chans, men jag hade läst många bra saker om båda. The Wire verkar lovande (har bara sett ett par avsnitt) och Arrested Development är en störd men grymt underhållande serie!
Milton har i alla fall hunnit ha en del roligt den senaste veckan, här i hagen tillsammans med Saga.
Grab life by the balls…or frisbees.
Man bör inte titta för länge på de här bilderna om man är berusad…eller inte vill bli.
Malin bjöd på pizza igår kväll men jag fick hjälpa till att kladda på med min egen - precis som på den gamla goda tiden då man var liten och fick gegga ner sig men inte behövde ta så mycket ansvar.
Platta till en schysst pizzadeg och börja med tomatsås.
Släng på fejkost (smakade okej men schmälte inte som schmältost gör).
På med alla andra skumma saker och sen in i ugnen med allt!
Ta-daa!
Pizzalicious close-up.
Saga kände sig artistiskt suddig då hon tuggade ben.
Blur power!
Milton tyckte det var skrämmande och gömde sig under bordet.
Vilket man kan förstå då man ser den här galningen!
Det funkade bra att äta ute om man hade tröja på sig. Notera bordsbenet…
…här i närbild. Så kan det gå då man skaffar en Bäver Sennen.
Ikväll då jag jobbade var jag och såg på UIK för…tredje(?) gången. Björklöven har ett visst övertag än så länge.
Vi såg på UIK-Malmö, som blev en spännande match där hemmalaget avgjorde till 3-2 med bara ett par minuter kvar. Vi missade de två första målen eftersom vi var lite sena men med en burgare i halvtid kändes det bättre. Vi förflyttade oss till bättre platser och hade full fokus på matchen under andra halvan. Milton var också med och fick beröm från två andra hundägare (där utan hund) för sitt stora tålamod. Har man chillaxtränat så har man…
Här är några bilder från andra halvlek. Kamerans batterier dog men jag hann fotografera lite iallafall.
“More cowbell” är tydligen baserat på en sketch från Saturday Night Live där Christopher Walken är producent för Blue Öyster Cult då de spelar in (Don’t Fear) The Reaper. Will Ferrell spelar koklocka i bandet och producenten vill bara ha mer och mer av hans ljud, trots att resten av bandet blir störda av honom.
På sidan MoreCowbell.dj kan man ladda upp musik och sen få tillagt så mycket koklocka och Christopher Walken som man vill. Här oven testade jag med The ClashsWhite Riot - med 76% koklocka och 43% Walken.
(Den visar det aktuella läget. Nu är den röd, senare kanske grön igen om vår planet återskapats eller något…)
Jag råkade se på min sida (högra kolumnen - en bit ner) att Earth-Destruction Alert Level har ändrats till röd - vilket betyder att jorden har gått under! Jag klickade mig till International Earth-Destruction Advisory Board och kunde läsa:
Evidence is still being collated, but preliminary results suggest that the Earth was destroyed pre-emptively by scientists at the Large Hadron Collider at CERN, Geneva, Switzerland, before the commencement of their experiments to locate the Higgs Boson, as a precautionary measure to ensure that the experiment itself could not result in the destruction of the Earth.
Aah, de jäklarna på CERN! Nu är deras Large Hadron Collider (LHC) färdig och börjar testas. I vissa slarvigt skrivna artiklar påstås det att partikelacceleratorn skulle kunna skapa små svarta hål som sen förstör jorden, vilket förnekas av så gott som alla vetenskapsmän men kunskap om ämnet. Läs till exempel Phil Plait igen.
Tunnel to the Other Side of the Earth gör…ja, precis som titeln antyder. Man markerar var man vill börja, sen ser man på den andra bilden var man skulle hamna om man grävde sig genom hela planeten.
Vi kom hem igen igår efter en lång helg i Boden. Jag överslagsräknade och kom fram till att vi var i ishallen i cirka ett dygn under de tre dagarna, så det är inte konstigt att det kändes (eller fortfarande känns) segt i huvud och kropp. I helhet har allt flutit på nästan läskigt bra och det har inte varit några större problem någon gång under turneringen. Dessutom gick, precis som i fjol, Norrbotten och Västerbotten vidare, så det var glada miner både på läktare och i sekretariat.
Vi hade ett gäng hockeykillar till hjälp med statistiken och de skötte sig fint. Några småmissar blev det men inget som inte gick att fixa till relativt snyggt.
Under en periodpaus stod jag och småpratade med en av killarna och fick då en fråga som jag aldrig tidigare fått:
“Vet du vad som händer om man studsar en colaburk på en studsmatta och sen skjuter på den med luftgevär?”
Jag var tvungen att säga att jag faktiskt inte alls visste men fick svaret av en som uppenbarligen sett ett avsnitt för mycket av MythBusters och sen blivit inspirerad:
“Det vart int’ nå’ kvar av burken! Den ba’ försvann!”
Don LaFontaine, känd som “the voice” och “that movie voiceover guy” avled igår efter komplikationer efter lungkollaps.
Även om man inte känner till honom vid namn har man garanterat hört hans röst i diverse trailers, eftersom han medverkade vid över 5000 stycken. Se flera exempel på AICN.
Anders, en av vikarierna på mitt jobb, är även musiker och spelar i band som Deportees och Invasionen (tidigare The Lost Patrol Band). Nu är han mest ute med Lykke Li och spelar världen över medan vi vanliga dödliga harvar på med mer lokala aktiviteter.
Nyligen blev det dock värre än vanligt eftersom de gjorde en spelning hos Conan O’Brien! Det bräcker det mesta man själv kan svara på frågan “vad har du gjort sen sist?”
I klippet står Anders där bak i mitten. Det är så man blir lite stolt själv.